Gisela & Johan sprang och hade kul runt Pildammarna idag. Go Vegan Runners!

En trevlig jul har passerat och det har blivit ett antal hyfsade pass under julhelgen och mellandagarna, bland annat 5*1000 m med 3.11-snitt på småkuperad grusväg med en sub2-wannabe och ett syrapass (5*600 m, 5 min vila) med soldat Larsen, lill-nicke, tri-fille och Leandersson-brothers! Joel prioriterade dock pokern även denna kväll.

Idag på nyårsafton så blev det inget Sylvesterlopp för min del, men jag vill verkligen passa på att gratulera Leandersson-Brothers till en dubbel i Sylvesterloppet i Olofström. Gött boys! Och fint av Robin att låta Lillebror komma in 3 sekunder före!

Gisela & Johan Larsson sprang Sylvesterloppet i Malmö (5,4 km) med gott resultat (Johan måste ha trott han kommit till Mallorca, Umeå-bo som han är!)

Själv körde jag 15 km terräng i ganska bra distansfart, ja faktum är att jag gjorde sub 60! Kom in på 59.49 min (milpassering på 38.52 min). Och det är nog faktiskt ett litet träningsrekord för mig på denna banan.

Vidare viskas det om att Coach Fransson har grundat ordentligt på Småländska höglandet under julen och han lär stå på startlinjen på Sunna Open i riktigt bra form!

Kommer inte på något klatschigt att skriva. Och anledningen till ATT jag skriver är främst för att önska mina trogna blogg-läsare en angenäm julhelg!

För den nyfikne kan jag konstatera att benen känts tunga denna veckan, speciellt slutet på veckan.

I tordags körde jag själv 12*400 m, 1 min vila. Snittade på 70,5 sek.

Idag, söndag, körde jag 2*1000 m, 1,5 min vila. 2000 m, 3 min vila. 2*1000 m, 1,5 min vila. Snittade på 3.26 min/1000-ing.

Vill också passa på att tacka Nicke för gårdagens öl!

Och tönta er inte nu och vila på julafton, gör som Lill-kötta som kör 30 km i kuperad terräng med söndriga gympadojor.

Igår. 1 timme över till träning. Åtminstone om jag skulle få knappt 6 timmars sömn. Vad gör man? Dessutom lite oinspiration i kyla och mörkert.

Jag vill tro att jag gjore det bästa av det:

Tempo-distans på känsla i 40 minuter, visade sig att jag kom drygt 10,5 km på denna tiden (cirka 3.50 min/km).

Sedan 3 olika hoppövningar * 2. 

Därefter 2*100 m max, gåvila.

När jag kom in återstod 3 minuter, så då blev det 2*25 stycken vadhävningar på ett ben. 

Tack för gratulationer och liknande efter 1500 m på Tomtespelen! Nu tar jag och Jonte sats mot Stoffes 4.16 Sedan står Nickes 2 år gamla 4.14 på tur. Skönt med minst 3 veckors träning till nästa tävling.

Ikväll gjorde jag en ganska rejäl putsning av mitt 1500-pers, när jag kom 4:a i Tomtespelen på 4.18,75!

Riktigt gött sprunget av övriga KA 2-are oxå. Och extra kul att jag och 4.18-Jonte lyckades med vår lilla taktik. Eller ja, jag misslyckades kanske lite med min målgång förstås. Marockanen från Oskarshamn gjorde en snyggare fällning över målliljen och snuvade mig på bronset (5 hundradelar snabbare). Nästa gång ska jag stå emot bättre, lovar. Det viktigaste för mig ikväll var att gå under 4.20 och att hjälpa Jonte fram till en riktigt bra tid. Han satt som ett frimärke i ryggen på mig hela resan fram till 1450 m precis som planerat och sedan kom han med en härlig sprint i sista kurvan, jag var fortfarande 2:a med 50 m kvar.

Stort tack till Coach Fransson för alla eminenta mellantider och till Stoffe för....öhh att du bara stod där:-)

Det vi KA 2-are gläds mest år är att Johan Svensson inte rådde på Mäster Joels hallrekord på 4.07,27 (Mäster hade en dryg sekund tillgodo och då sprang han även sitt lopp som intervallpass ska tilläggas). Mästers uteblivna närvaro i hallen sörjdes av mig, han har ju för vana att dyka upp de gånger jag kommer till hallen. Antar därför att han hade goda skäl (t.ex. "Jag sov så gott" eller "Jag var inne i ett bra poker-stim").

I övrigt var det en bra snyltafton för min del. Lyckades få kaffe för halva priset innan start, en gratis Coca-Cola efter målgång och sedan bjöd Fransson på en Clementin (=slipper köpa lördagsgodis).

Tack...

Detta får mig att komma att tänka på följande...

Tänkvärd dialog från seriematchen i Olofström i våras:

Fransson: "Vi duschar hemma va?"

Joel: "Fan heller, jag är husägare!"

Ett myskopass ikväll i Sunna. Jag var bara där för att känna lite på tilltänkt tävlingsfart på 1500 m till helgen (ja, det är den envisa 4.20-gränsen jag vill under). Efter cirka 2,5 km lunk i oknutna skor, körde jag lite löpskolning och någon stegring. Sedan var det dags att försöka sig på 1000 m på 2.52 min (dvs motsvarande fart till 4.19 på 1500 m).

Fetta creds till Stoffe som egentligen tänkt köra ett annat pass, men som sedan blev så sugen att han hängde på mig. Mkt uppskattat.

Måste säga att det kändes riktigt bra för min del, första varvet lite snabbt (32 sek) men annars jämt och bra. Kom in på 2.51min utan problem.

Stoffe staplade in på 2.52 med rejält med syra (maxning enligt Stoffe själv). Han ligger såklart rejält efter med träningen och är ju också sargad av uttagningarna till polishögskolan, stenhårda kravet att göra 2000 m på 9.30 min har slitit rejält på vår terrängmästare.

Nåväl, sedan lunkade jag och Stoffe runt 5 varv och gick hem.

Förövrigt försökte jag få de unga medeldistansarna att förstå att de bör ha med tröskelträning och lite längre VO2-intervaller i sitt program (åtminstone en del av året). Hoppas jag inte gick för hårt fram boys, men jag vill bara se er ännu snabbare och bättre!

Den aerobagrunden och hårdheten måste finnas där på ett helt annat sätt när det gäller en distans som 1500 m. Tror jag iallafall.

Ett exempel: 2.02-Jonte, som ju som namnet låter påskina nämligen gjort 2.02 på 800 m (Fete-bra! Grattis igen!)

Denna tid motsvarar en tid på cirka 4.01 på 1500 m.

Tyvärr tror jag inte 2.02-Jonte har den kapaciteten ännu eftersom den aeroba grunden är mindre bra i jämförelse med hans upptränade snabbhet (dock mycket bättre än förra året, han gjorde faktiskt 36-tid på Silpingeloppet).

Om en jämförelse görs med Lillebror Leandersson, som uppenbarligen har jobbat mycket med sin grunduthållighet (visserligen utan att veta om det, antagligen;-)) så ser man ett helt annat mönster. Han gör 800 m på en bit under 2.00 och 1500 m på 3.58 och är god för runt 8.30 min på 3000 m. Nästan helt förutsägbart för någon som är både snabb och uthållig.

Ni har mycket att vinna grabbar, men inte i närheten av vad jag har att vinna på att bli lika snabb som er. Tacksam för att ni inte börjat kalla mig snigeln ännu:-)

p.s Nicke det var jag som hejade på dig från bilen när du var ute och söndagsjoggade ikväll. Tur att du envisas med att kicka upp hälen i röven även vid 6-minuterstempo. Man känner alltid igen dig på det sättet!

ja, så blev inledningen på veckan. Och det var nog inte så tokigt, jag har lekt medeldistansare på lite väl många pass nu. Det gäller ju att inte tappa grunden. Distansen Helge tänk på distansen!

Igår blev det 2*1000 m (1,5 vila), 2000 m (3 vila), 2*1000 m. Snittade på 3.24 min/1000-ing. Således ganska bekväm fart=tävlingsfart på 10 km.

Idag blev det 20 km distanslöpning (1,5 timme), eller upplevelselöpning som jag nu allt oftare vill kalla det.

Det är så mycket som spelas upp i hjärnan under dessa pass och jag kommer ibland på mig själv med att både småskratta, skrika eller smågråta. Oftast är det en film från 80-90-talet som spelas upp.

Barndomens första snö i den där backen jag nu springer uppför, chokladciggaretterna från "Pappersaffären", alla hockey-matcherna nere på den frysta åkern, BMX-cykling i skogsdungen och lite senare ölfylld med pizzakartong hem från Tozia klockan 03.00 Och sedan såklart midsommarafton i tält på Tjärö samt hos Filip 1996.

Ja, dessa filmer är sannerligen billigare än på Statoil och ibland känns det inte som om det gör något att man sett dem så många gånger förut...

P.S Du som kan nått om löpning och har lite småkoll på Tri-Fille, glöm inte att deltaga i hans omröstning om hur du tror han lyckas på 800 m i vinter.

Här är han förresten där han trivs som bäst, rund och go' vid grillen:

Torsdagskvällen bjöd på en fenomenal blandning av allvar och nöje! Först 12*400 m, 1 min vila (jag snittade på 70,5 sek).

Lill-Kosken och Nicke var väl vassast, faktum är att detta var ett önskepass från Nicke. Men Coach Fransson började se fin ut igen (och då tänker jag inte enbart på magrutorna) och "Bäckele" imponerade i sin "comeback". Ultra-Filles repklättring var något i hästväg, helt i paritet med mina spänstiga enbenshopp! GO GO!

Kvällens grand finale var ju dock 18-årsfirandet av "2.02-Jonte", eller "Lill-kosken" eller kanske ska det vara "Hot shot-Jonte".

Kärt barn har många namn!

Det började med en burgare + pommes på Olearys, fylldes på med några stora stark. Sedan tog Nicke över som kvällsguide. Med vana steg och vass tunga rörde han sig längs bardisken och kroggolvet, Det var påfallande att dessa marker verkligen var och är hans andra hem, en riktig playboy!

Jonte fick för första gången i livet ösa i sig mängder med alkohol och han gjorde det precis lika bestämt som när han maxade 3 stycken 400-ingar för en vecka sedan. Här avhandlades bl.a klassiker som Tequila och Hot shot och starkölen fungerade bara som sköljmedel och gurgelvatten för Jonte. Ja, bli inte oroliga allt skedde under noggrann bevakning oss gamlingar och ingående instruktioner av en gympalärare på 50 kg. Jag kan intyga att Jonte fortfarande stod på stadiga ben (nåja) och huttrade i Nättrabykrysset någon halvtimme senare.

Av många höjdpunkter var kanske Jontes gräddmustach efter Hot shot-intaget en höjdpunk med stort H. Ryktet säger att en bilddokumentation finns och vett i fan om inte en videosekvens också finns i arkivet. Dessa kommer naturligvis att plockas fram vid väl valda tillfällen.

Snart tar ju Jonte och även Ultra-Fille studenten och eftersom vi inte har några traditionella nakenbilder till de obligatoriska studentplakaten så tyckte Coachen att vi får ta sådana i smyg i duschen under vinterns träningar. Kan bli ett intressant inslag på skolgården till sommaren, så håll utskik!

Tummen ner och 2 straff-tusingar till:

Mäster Joel, som bangande pga av jobb (ja, bli inte oroliga, han sover även där).

Bäckele, som bangande utan angiven orsak (MEN med stort nöje inväntade och skjutsade han juniorerna från Sunna).

Ultra-Fille, som bangande pga av estet-fest. ??? Kanske var det en desperat längtan av att äntligen få hångla med en punkare som lockade! Det är inte illa alls kan jag själv intyga efter att ha besökt baksidan på elskåpet utanför "Bågen" både 1996 och 1998.

Slutligen, som kan jag även konstatera att fel tjej vann i IDOL. Amanda for president! Go girl! Och hoppas du tittar in på Pallasspelen i februari! Hon är fan ta mig den mest intressanta sångerskan sedan Bröderna Kjellvander fångade mina öron.

"Kosken" tillsammans med Alfred, Szalkai och Marie S-L några dagar innan Stockholm Maraton 2000.

Samt Lönnamostugan precis intill starten på Lönnamospåret där "Kosken" satte sitt oslagbara rekord.

Mycket kan ju sägas om en så speciell löpare som "Kosken" och vissa saker utelämnade jag faktiskt medvetet i förra inlägget för att spara era "läsögon". Tyckte helt enkelt att det skulle bli för mycket text.

MEN eftersom inlägget om "Kosken" blivit så uppskattat så presenteras här en "Kosken" del 2.

1. Mäster Joel vistades mycket i Kallinge under somrarna som barn och en dag när "Kosken" körde backpass nerifrån den gamla blomsterhandel vid grustaget upp mot Strömmaslättsvägen i Kallinge, så bevittnade han följande händelse:

Kosken körde som vanligt en massa hårda backintervaller upp och ner och varje gång han kom upp hängde han nästan spyfärdig vid ett staket tillhörade ett hus längst upp på backen. Då kom mannen i huset ut och ropade något i stil med "Gå bort från vårt staket!" Kosken svarade då med sina sista krafter: "Håll käften gubbj-vel!".

Fullt förståeligt från Koskens sida, åtminstone om man har upplevt den sortens trötthet. Och jag förmodar att det inte gör något att jag återger denna berättelse eftersom händelsen är preskriberad för länge sedan (jag menar, Joel var ju barn?!).

2. På Kallingeskolan (7-9:an) får man varje år springa "1-milen". Varje år pratade gympaläraren Claes Friberg med sin nasala stämma om det oslagbara rekordet som "Kosken" satte som 15-åring. På "Koskens" tid (1982) sprang man från Kallinge upp till Karlsnäs. På vår tid (91-93) sprang man 10 km terräng i Karlsnäs (en riktigt tuff bana). Minns inte på sekunden "Koskens" rekord, men min minne säger mig att det var en bit över 40 min. Dvs inte snorbra, men tillräckligt svårt att slå som 13-15 åring utan riktig löpträning. Min bästa tid blev 42.28 min (satt 1993-05-14). Kom dock 2:a (ni ser redan då:-)) efter fotbollsspelaren och flickfavoriten Marcus "Mackan" Andreasson från Eringsboda (vill minnas att han bara var några sekunder från rekordet det året). Min träning bestod (förutoms hockeyns vansinniga barmarksträning) av 8 km dagligen cirka 2 månader innan loppet. Ena dagen jogg andra dagen hårt. Inte märkvärdigt på den tiden, men hur många högstadieelever hade gjort om det idag?

Hursomhelst när året var 1998 stod ingen mindre än "Lill-kötta" på startlinjen och maken till genomtränad 15-åring har nog aldrig världen skådat. Han fullständigt krossade "Koskens" rekord och kom in på en 38-tid!!! Sedan la han tävlingskorna på hyllan och har sedan dess satsat på att bara träna istället.

3. Under en ganska lång period bodde "Kosken" i föräldrarhemmet på Nämndemansvägen i naturområdet Lönnamohagen i Kallinge. Här finns ett elljusspår som mäter 1020 m. När det begav sig så bytte faktiskt Filips och min gamla "orienteringtränare" Sten-Åke Pettersson lampor på hela banan med stege. Kosken tränade enligt uppgift en hel del i denna skog (bl.a. backträning i "Pulkabacken"). Men den stora bedriften var den gången han sprang detta kraftigt kuperade spår på 2.43 min. Han måste själv varit nöjd med detta för han tillverkade en skylt med rekordet som sattes upp vid starten (tyvärr är den numera nedriven).

4. Intervju med "Kosken" inför Stockholm Marathon år 2000.

Kort utdrag:

- Jag sk-ter i tiden, bara jag vinner. Det raka beskedet lämnar Peter Koskenkorva fyra dagar före Stockholm Marathon.

- Jag har ett femkilometersvarv som jag springer en gång i veckan, åtta varv på den.

Blir det inte lätt så att du stirrar på klockan och ska springa det snabbare och snabbare vecka för vecka?

- Nej, det brukar gå på 2.30-2.32, säger Peter som förklarar att det är i ett avslappnat tempo.
- Utom förra veckan då det gick tio minuter fortare!